På min första dag på Zap mötte jag Isabelle, Isabelle är butikschef på Zap. Isabelle är ca 25 år och blev butikschef i april. När jag kom till Zap så trodde jag att de skulle vara en lagom chill prao. Kanske ta upp några varor om de kom något men inte mycket mer än så. Min första dag träffade jag även Alexander och Görgen. Alexander är Isabelles bror som även jobbar på Zap och Görgen äger Zap.

När min första dag började skulle jag damsuga hela butiken. När jag hade gjort de ett tag kom Alexander in. Vi hälsade och han verkade jätte trevlig, han skulle även jobba eftersom att Isabelle skulle iväg på ett möte. När jag hade jobbat med att vika kläder och städat på lagret så kom Görgen för att kolla till lite. Jag hade aldrig träffat honom innan men jag hade hört att han var lite speciell, man jag försökte vara så trevlig som möjligt. Men de var lite svårt. de första han gjorde var att börja skälla på oss att vi jobbade för många, han hälsade inte ens på mig och jag tyckte det var lite konstigt eftersom att han inte ens visste varför eller vem jag var.

På tisdagen började jag kl 10. Jag skulle jobba med Isabelle och vi skulle öppna. Jag jobbade som vandligt den dagen, jag fick vika kläder och städa på lagret. När jag gick hem från den dagen funderade jag hur jag skulle orka med de i 8 dagar till. När man jobbade gick tiden riktigt långsamt och man ville bara sluta. Jag tror inte de var för att jag fick tråkiga uppgifter, jag fick jobba med saker som man vanligtvis jobbade med i en klädbutik. Jag tror de var för att jag inte tyckte jobbet var så underhållande och de var väldigt långtråkigt, man gick bara runt när man inte hade så mycket att göra så man gick bara runt och kollade på klockan hela tiden. I framtiden vill jag jobba med ett stressigt jobb vilket låter lite konstigt men jag tror de är mer underhållande och inte så långtråkigt.

Jag jobbade vidare hela veckan, de kom in kunder och ibland kom Görgen in och pratade och kollade till vad vi gjorde, och ibland kom även hans söner in och hjälpte till.

På fredagen när jag äntligen skulle få sluta för veckan så kom Görgen in. Under veckan så hade Isabelle jobbat väldigt mycket med inventeringen på hela butiken, och varje gång som Görgen kommit in så hade han klagat på att Isabelle inte blivit klar med inventeringen men på fredagen så sa äntligen Isabelle emot. Görgen har egentligen inget med butiken att göra mer än att han äger butiken och Isabelle blev väldig irriterad på att han inte ens vet eller vad man gör. Jag tycker att de var bra att Isabelle sa emot. Om hon jobbar så hårt så tycker jag man inte ska kritisera om man inte kan göra de bättre själv.  Men om hon inte gjort sitt bästa och inte jobbat så behöver man ju hjälpa till eftersom att de tar så lång tid.

Även fast jag inte har haft den roligaste praon har jag lärt mig väldigt mycket. Jag har lärt mig att möta personer på ett annat sätt, de flesta personer jag har träffat har varit mycket trevliga och mött mig med förståelse att jag kanske inte kan så mycket kunskap eftersom att jag endast är prao elev. Jag har fått förståelse om hur man jobbar inom butiks yrket. Hur mycket jobb det faktiskt är och vad man gör som man kanske man inte tänker på.

Ebba